fredag 11 juli 2014

Min väg att bli fri från sockret.

Just denna kväll har jag läst boken Sockerbomben.

En bok som handlar om socker. Boven i vårat liv. Ju mer jag läser ju mer vill jag bara slänga en tredjedel av vårat skafferi. Först skrev jag allt i skafferiet men Simon påminde mig om att vi faktiskt inte har så mycket "socker" i skafferiet. Det är egentligen som en ond cirkel. Simon har diabetes och när han får lågt blodsocker måste vi ha socker hemma. Antingen via russin, sirap, honung eller frukt. Dessa måste alltid finnas. Jag har väl egentligen tur som inte alls gillar russin. Men frukt och honung är lite värre.

Det som fick mig att läsa denna bok är att jag på senare tid bara känner mig sämre. Jag har inga sjukdomar egentligen vad jag vet. (peppar peppar) Men jag har fått sämre immunförsvar, blivit dålig av kristallsjuka, spänd nacke, huvudvärk, magkatarr, ont i ena sidan av kroppen och haft problem med benhinnorna. Allt inom loppet av några månader. Jag har egentligen inte förstått att detta faktiskt kan ha och göra med det extrema sockerintaget jag har idag.

Idag har jag ändå en ganska bra kost, vill jag tro... Simon har kört på liberal LCHF sedan ett år tillbaka. Jag har försökt äta samma sak men pga magkatarr fick jag lägga till lite kolhydrater igen för att slippa värken samt äta Omeprazol. Så vi äter ingen pasta, ingen potatis. Våran mat består av kött och broccoli mer eller mindre. Men till lunch blir det antingen mackor eller liknande. Jag känner mig ofta lite yr och orkeslös på eftermiddagarna och då är det lätt att det blir en godisbit eller två just för att vara på topp när man jobbar. Inte kan man då i stunden tro att det är dåligt för kroppen i det långa loppet?

Så med denna blogg ska jag försöka skriva om min kamp mot sockret. 'Sockerberoende är grunden till alla beroenden som alkohol, nikotin och drogmissbruk'. Har man sockerberoende som ärftlighet har man stor risk för att bli beroende av det jag just skrev. Vilket är lite otäckt. Jag är glad att min magkatarr sa nej till alkohol så det behöver jag inte vara orolig för då jag är nykterist sedan 7 månader tillbaka. Ett beslut som folk inte velat förstå och kan ibland tycka att jag är konstig. Det dom inte förstår är att det för det första inte är bra för kroppen och framförallt inte för hjärnan. Tror inte dom vet hur mycket socker det är i ett glas Rosé tex.

Jag ska också försöka få igång träningen på riktigt i och med detta. Jag är en typisk person som bara tränar när jag är motiverad. Jag hatar egentligen att träna. Varje steg i löpningen är en kamp mot huvudet som säger att jag ska sluta springa för att det är jobbigt. Att ge med sig mår ingen egentligen bättre av. Det är svårt att bygga ett pannben igen. Men nu har jag bestämt mig för att lyckas. Jag ska bli lika hälsosam som Simon. Personen som gått ner 13kg enbart på bra mat och träning. Jag har inte förändrat vågen alls. Nu ska jag göra det. Så det kommer handla om hur mina tankar går kring träningen, kring kosten och vågen. Vill ni vara med på min resa? Ett och annat tips på träningskläder och mat kan också förekomma. Kanske för att jag ska må lite bättre själv, eller kanske för att göra er motiverade också? :) Det märks. Välkomna.


(bild från dagens löppass på 2,37km och fortfarande förkyld(8dagar sedan förkylningen började) 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar